Det har ytterliggare gått en tid sen jag skrev sist… uppdateringen av bloggen har gått sådär, men men vad räknar man med när man har ett barn som kräver uppmärksamhet hela tiden plus ett som är påväg.. Man har lite tid över och på kvällarna har det blivit att man orkar inte sitta och skriva, en hel del med full fart och bus med Casper suger all energi ur kroppen många gånger sen också att nu är det inte långt kvar till BF så man känner sig lite som ett urlakat batteri som är på sitt sista varv typ 
Men men hur som helst, inte mycket har hänt heller på sista tiden, jag har blivit större runt magen 
det har börjat trycka nedåt så det gör ont som tusan ifall jag står upp längre stunder, jo och bebisen har vänt sig rätt nu 
(peewh) så jag behövde inte åka in och göra ett vändningsförsök, den ligger rätt nu och har fixerat sig nedåt som h*n ska.
Jag har vägt mig även på mvc har inte gått upp något faktiskt hihihihi 9 månader och jag har inte ens överstigit 79 kg sträcket som jag gick ner till när jag blev gravid hehehe, säger bara det denna grvaditeten har vart den bästa bantningen någonsin för mig bebisen har ätit upp all mitt fett
Så nu är man fint gravid enligt dom flesta, jag ser inte ut som ett tjockmonster vilket jag gjorde när jag väntade Casper shit jag var hemsk då, men sen så satt jag för det mesta ner hela tiden den sista delen av graviditeten och bara åt onyttigt och sötsaker hela tiden så inte undra på att man gick upp i vikt… Men nu är det annorlunda, jag rör mer på mig, äter inte lika onyttigt (socker är ju densamma men hallå, man behöver lite sött ibland ) sen utöver det har bebisen norpat en hel del på mina fettreserver.
————
Jag går snart in i vecka 38 vilket innebär att detta är snart över så snart har man en liten bebis i famnen istället för i magen.. Äntligen för nu orkar jag inte mera, jag har ärligt talat tröttnat på att ha ont i kroppen och förmågan att knappt kunna klä sig själv dvs sätta på sig strumpor eller över huvudtaget böja sig ner ordentligt utan att det känns som man ska explodera och att magen tar emot och är ivägen hela tiden är faktist rätt så frustrerande.
jag blev så klart överlycklig då den gamla sulkyn vi hade till lilleman var helt åt h*lvete kaputt.. Så nu igår kom han hem med den helt nya vagnen en Graco stadium duo 
