Ja det har det verkligen vart, mycket har hänt och det känns som allt har snurrat förbi i en skrämmande takt att jag knappt har hunnnit varva ner och andas ut…
Den senaste veckan som gått har det hänt en hel del vilket har hindrat mig från att uppdatera bloggen, sen så har jag vart lite i mina egna tankar… Jag har tänkt på att skriva några inlägg på bloggen varje dag men det har vart så mycket nu att jag vet knappt ut eller in.. Missförstå inte, det är inget negativt som hänt utan tvärtom mycket positivt har hänt i raketfart att det känns som allt bara susade in och slet upp allt negativt från roten…
Om jag tar allt från början så kanske det är lättare att förstå..
Som tidigare skrivet i bloggen har min man vart hemmavarande med Casper 1 år nu, då han har haft sina föräldradagar med han, medans jag har jobbat, sen har det även berott på att han har vart arbetslös, inte så bra. Hur som helst nu fick ju han besked om att han kom in på Komvux och ska få läsa om sin gymnasieutbildning (då han inte har någon) och detta var ju självklart ett fantastiskt bra besked. Sen så nu i samband med att han börjar plugga då blir jag sjukskriven som jag också tidigare skrivit, pga foglossning, usch denna hemska foglossning, säger bara som så, hade jag inte haft min man och min bror här så vet jag verkligen inte hur jag hade orkat, jag har ju knappt klarat mig att gå från en punkt till en annan, jag liksom vaggar mig fram med enorma smärtor i ryggen och höfterna..
Hur som helst jag blev sjukskriven i samma veva nu som han började plugga, så medans jag är hemmvarande och han i skolan så har man börjat lite smått, räkna på hur man ska få ihop ekonomin då min mans inkomst från CSN inte är den högsta precis, men tillräckligt för att man ska överleva om man säger så (vi har en hel del räkningar som måste betalas varje månad) och sen att jag får sjukpenning är ju inte heller världens högsta inkomst då den brukar ju oftast vara låg, och med tanke på hur mycket vi betalar i räkningar varje månad så blir det inte så mycket över till matpengar precis så vi har ju levt på existens typ ett tag nu.
Jag har sen tidigare stora skulder som har vuxit pga min oförmåga att kunna betala då jag ej har haft pengar som täcker allt. Sen också att vissa av dessa skulder ej har skapats genom mitt eget förfogande utan att en annan anhörig har satt mig i stora skulder hos Kronofogden, har ju inte vart det bästa precis. Kort och gott våran budget har hamnat på minus varje månad pga av alla skulder och allt som ska betalas..
Och nu med tanke på att snart kommer ett till barn och även där skapas det utgifter som måste ses över så har allt blivit till en ond spiral av utgifter, vi till och med har fått lägga upp inköps planer på det som vi måste köpa och prioritera det som behövs, dvs ny vagn, spjälsäng, nytt skötbord (det vi har nu hänger knappt ihop). Detta har vi lagt upp att köpa en sak åt gången per månad.
Men så hände det en sak förra veckan i onsdags, en händelse som slog ner i våran vardag som en atombomb och skakade om allt. Man kan säga att lyckan var på våran sida denna gången och det som jag aldrig trodde var möjligt hände…
Våran gata blev utlottad i poskodlotteriets grannyra 
Med andra ord i Onsdags så ringde det på dörren och där står Magdalena Graaf och ett helt tv-team och grattar oss till en vinstsumma på *18 123 :- !!!!!!
Jag trodde verkligen det var dolda kameran först, jag blev så chockad att jag började först skaka i hela kroppen, och min första tanke var att detta måste vara ett skämt…
Men nej det var det inte, när jag fick se checken så blev jag helt paff… Jag visste varken in eller ut.
När jag tänker på det nu så kan jag fortfarande knappt tro att det är sant…
Ni som är intresserade av min reaktion eller så, kan ju titta nu på Lördag den 23/1 på postkodlotteriet där ni får se allt 
(Ni som undrar vem jag är så är det, den gravida kvinnan med vit topp med rutor på framsidan som säger “Nä är det sant?” ) hahahahahahah
Hur som helst efter att dom hade gått så blev det en hel del att ta in och försöka smälta, vi har precis vunnit *18 123 :-
På bara några minuter under ett snabbt svep så har alla våra ekonomiska problem blivit lösta och vi vet varken ut eller in, allt som malt i huvudet alla tankar på hur vi ska klara oss.. som genom ett trollslag..poff!… Borta!
För en gång skull hade vi turen på våran sida och jag kan knappt förklara med ord hur jag känner mig inombords…
Inget mer att behöva vrida och vända på varenda krona vi har, behöva prioritera vad som ska betalas och vad som får vänta till nästa månad… Allt bara löste sig
Så nu sitter jag här i mitt kök och skriver detta inlägget, jag mår psykiskt sett helt fenomenalt, fysiskt (har ont i magen och ryggen, har en vild liten krabat där inne) sådär, men det stör mig inte ett dugg jag överlever, har jag gjort det en gång tidigare så lär jag klara det nu också
Så idag för första gången har jag börjat andas ut ordentligt efter allt som vart, jag är riktigt utvilad och jag har längre ingen ångest över tankar på ekonomin..
Today life is good!
